7:55 lämnade vi Lindau-Insel med ett öde österrikiskt tåg med stor cykelvagn.
Vi bytte tåg efter fyra minuter på Lindau-Reutin. Därifrån tog vi ett tåg till Ulm. Tåget från Ulm till Mannheim var försenat redan i Ulm och blev sedan mer försenat.
När vi kom till Mannheim hade vi missat vårt ICE-tåg med bokade sittplatser på. Vi försökte på lite olika sätt få tag i sittplatser på senare tåg, men det var väldigt fullbokat, men det enda svar vi fick från både tågpersonalen och personal på stationen var att vi skulle kliva på ett senare tåg och hoppas på platser.
Detta hände: Vi stod på en perrong full med folk och klev på nästa tåg, vilket också var försenat. Det var jättefullt. Då ropade de ut i högtalarna att 30 personer var tvungna att gå av tåget, för annars skulle de inte köra. Oklart varifrån den siffran kom, men eftersom det var så himla fullt så valde vi att kliva av. Det var inte många andra frivilliga.
Vi åt lite mack-lunch och satsade sen på nästa tåg. Vi var på perrongen tidigt, och var snabbt på. Lyckades lägga ryggsäckarna i en bagagehylla och sätta oss på fyra platser bakom varandra. Vet inte riktigt hur det gick till, för det var många som fick stå sen, eller sitta på golvet. Vi satt på platser reserverade för såna med Bahnbonus gold eller platina, men jag märkte bara att det kom en enda sådan person, och han frågade tack och lov inte efter just våra platser.
Till slut kom vi till Köln, och hann ut en snabbis genom stationsdörren för att titta lite på Kölnerdom. Enligt ordinarie rutt behövde vi inte byta i Köln, men nu blev det så. Sen klev vi på ett annat ICE-tåg där det var lätt att se vilka platser som var bokade. Vi hittade en fyra-grupp med bord som inte var bokad förrän Wuppertal, vilket också var nästa station, tillika vårt mål.
Vi kom till Wuppertal 2,5 timma senare än tänkt. Vi gick till hotellet och fick ett rum med utsikt över schwebebahn.
Lämna ett svar